SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

swepub
 

Sökning: swepub > Övrigt vetenskapligt/konstnärligt > Göteborgs universitet > Oscarsson Henrik 1972 > Supervalåret 2014. ...

Supervalåret 2014. Demokratistatistik: Rapport 20

Berg, Linda, 1973 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Statsvetenskapliga institutionen,Centrum för Europaforskning (CERGU),Department of Political Science,Centre for European Research (CERGU)
Oscarsson, Henrik, 1972 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Statsvetenskapliga institutionen,Department of Political Science
 (creator_code:org_t)
ISBN 9789161816316
Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), 2015
Svenska.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Rapporten Supervalåret 2014 fokuserar på de svenska väljarnas röstnings¬bete¬ende. Syftet är att genomföra en första analys av varför de svenska väljarna valde att rösta så olika som de gjorde i Europa¬parlamentsvalet den 25 maj och riksdags¬valet den 14 september. På många sätt blev uttrycket supervalåret en passande beskrivning också för det svenska valåret 2014, med en ovanligt lång och intensiv kampanjperiod som stärkte det politiska intresset och engagemanget bland medborgarna. I rapporten undersöker vi några av de vanligaste förväntningarna från internationell forskning på val till olika nivåer. Vi börjar med frågan om valens placering i tid och kan visa att 2014 års Europaparlamentsval och riksdagsval inte utmärker sig på något särskilt sätt från andra ”par” av Europaparlamentsval och Riksdagsval som varit placerade annorlunda i tiden. Resultaten som visar skillnaderna i valrörelsernas karaktär, väljarnas kampanjexponering, valrörelseagenda, kandidatpopularitet, påminner starkt om resultaten från tidigare jämförelser av svenska Europaparlaments- och riksdagsval. I många avseenden verkar det alltså inte ha spelat någon roll för valutgången att dessa båda val råkade ha varit placerade så nära i tiden. Det blev ett högre valdeltagarna än någonsin tidigare för val till Europaparlamentet, men vare sig den starkare väljarmobiliseringen eller närheten i tid innebar att valresultatet blev mer likt ett nationellt val. Resultaten från valundersökningarna 2014 förstärker bilden av att väljarna röstar på olika partier i dessa två val och rapporten undersöker fem grupper av förklaringar till varför så är fallet – mobilisering, agenda, ideologi, partikompetens och kandidatkompetens. Av dessa är det framför allt agenda och kandidatkompetens som framstår som viktigast. Valen slutade på olika sätt därför att olika typer av sakfrågor stod högt på dag¬ord¬ning¬en i samband med de två valen, och därför att bedömningarna av parti¬ernas topp¬kandidater hade stor påverkan på röstningsbeteendet i Europa-parla¬ments¬valet. Skillnader i valdeltagande, väljarideologi och sakfråge¬kom¬petens spelade en betydligt mindre roll för valutgången. Det faktum att agenda och kandidater sticker ut som de två starkaste förklaringarna till skillnader i valresultat mellan de två valen är fullt rimliga i ljuset av Sverige som en flernivådemokrati. Väljarnas egna motiv till val av parti fokuserar i hög utsträckning på olika sakfrågor i Europaparlamentsval och riksdagsval – och det är dessutom sakfrågor som återspeglar den kompetensfördelning som finns mellan medlemstaterna och EU. På liknande sätt är det rimligt att kandidaterna får en starkare prägel på valutgången i Europaparlamentsval när endast 20 ledamöter ska utses, jämfört med 349 i riksdagen. Dessa 20 ska dessutom klara av att driva sina väljares intressen bland de totalt 751 ledamöterna i Europaparlamentet, vilket ökar betydelsen av den enskilde kandidatens lämplighet. Sammantaget pekar resultaten på att valutgången blev olika för att svenska väljare mer påtagligt identifierar att valen är av olika karaktär och handlar om olika saker, och anpassar sitt beteende därefter. Det är goda nyheter för flernivådemokratin, och det ger oss anledning att fördjupa och förfina vår förståelse om skillnader mellan Europaparlamentsval och nationella val.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Statsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Political Science (hsv//eng)

Nyckelord

Val
Europaparlamentet
Sveriges riksdag
EU
Sverige
väljarbeteende
flernivå

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Berg, Linda, 197 ...
Oscarsson, Henri ...
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Statsvetenskap
och Statsvetenskap
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy